...var temat för vår gudstjänst i söndags. Vi hade bjudit in Annika Spalde som talare, hon har skrivit en bok med samma namn. Det blev en jättefin gudstjänst. Annika talade om hur man hos flera kvinnliga kristna mystiker som tex Hildegard av Bingen och Julianne av Norwich kan hitta inspiration till en varm andlighet där Guds kärlek får genomsyra oss och i sin tur ge oss kärlek för hela skapelsen, där Gud finns i hela sin skapelse och att allt som drabbar denna skapelse också drabbar Gud själv. Hon motsatte sig den uppdelning som ofta varit, där vi i kyrkan ofta bara ägnat åt det andliga och inte så mycket åt livet här och nu, men hon försökte visa att allt hängde ihop. Vägen till djupare andlighet kan gå via ett engagemang och inte bara tvärtom. Annika själv är aktiv bland annat i plogbillsrörelsen och hon vittnade om hur hon när hon deltagit i olika aktioner haft djupa andliga upplevelser.
Efter hennes vittnesbörd fortsatte vi med att fira mässa tillsammans och det blev en bra stund. Det var många i kyrkan och jag hade en upplevelse av att många var berörda. Vi har haft lite tätare nattvardsfirande det sista, inte bara en gång i månaden som det var tidigare och jag upplever att detta kanske också är på väg att leda till en större längtan hos många. Jag hoppas och ber att det skall vara så!
